Vad är intellektuell funktionsnedsättning?
Intellektuell funktionsnedsättning, IL, tidigare benämnd "utvecklingsstörning", är en funktionsnedsättning i hjärnan. Personer medintellektuell funktionsnedsättning har svårt att förstå, minnas och lära sig vissa saker. Det innebär att man behöver mer tid för att lära sig saker, och en del saker lär man sig aldrig. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har ett annat sätt att förstå och har svårt att tänka abstrakt. Man har samma behov av trygghet och kärlek, men ibland ett annat sätt att uttrycka sina känslor på.
Personer med intellektuell funktionsnedsättning har svårt att klara sig i vardagen och har sämre förmåga inom två av följande tre områden:
- praktisk förmåga (till exempel hygien, städning, ekonomi)
- socialt (till exempel att umgås, bedöma andras pålitlighet)
- teoretiskt (till exempel läsning, skrivning och andra skolprestationer)
Ungefär 1% av alla barn och vuxna i Sverige har intellektuell funktionsnedsättning. Intellektuell funktionsnedsättning är inte en sjukdom och går därför inte att "bota". Däremot kan man hitta sätt som gör det enklare att leva. Genom träning och nya erfarenheter och upplevelser kan man utvecklas och förbättra vad man kan. Genom rutiner, strategier och förhållningssätt kan man också underlätta tillvaron för familjemedlemmar och andra i omgivningen.
Orsaker till intellektuell funktionsnedsättning
intellektuell funktionsnedsättning kan orsakas av många saker. Det kan dels bero på på ärftlighet - föräldrar som själva har ett begåvningshandikapp får oftare barn med intellektuell funktionsnedsättning. Det kan också finnas dolda fel i föräldrarnas gener som ger missbildningar, ämnesomsättningsfel eller felaktig sammansättning av kromosomerna. Ibland uppstår skador under graviditeten. Det kan exempelvis vara att mamman får en infektion i början av graviditeten som påverkar fostrets utveckling. Vissa skador eller problem som uppstår i samband med förlossningen eller den närmaste tiden efter födelsen kan resultera i en hjärnskada för barnet.
Omfattningen och karaktären av ett funktionshinder beror på vilken neurologisk eller genetisk förändring som ligger bakom - eller, om det beror på en hjärnskada, hur stor den är och var i hjärnan den sitter. Idag finns mycket mer kunskap om dessa orsaker än tidigare, men det är inte alltid man lyckas hitta en orsak. Nedan beskriver vi några vanliga orsaker till intellektuell funktionsnedsättning.
- Genetiska skador
Vissa skador på olika gener leder till funktionshinder som innebär intellektuell funktionsnedsättning. Ofta förekommer recessiv ärftlighet, vilket innebär att en person kan vara anlagsbärare utan att det visar sig hos honom eller henne, och att bara den individ som har den skadade genen i dubbel upplaga får funktionshindret. - Kromosomavvikelser
Det kan uppstå fel i celldelningen, och en del eller alla celler får för många eller för få kromosomer. Vanliga exempel är Downs syndrom, Trisomi 21, Prader-Willis syndrom, Williams syndrom och Turners syndrom. - Skador under graviditeten och efter förlossningen
Om mamman får sjukdomar som röda hund och andra virusinfektioner under graviditeten, eller om barnet får en inflammation, kan det leda till intellektuell funktionsnedsättning hos det väntade barnet. - Syrebrist
Ibland blir det problem med moderkakan eller navelsträngen före eller under förlossningen. Om det leder till syrebrist kan det uppstå skador i hjärnan. Funktionshindrets omfattning och karaktär beror på hur stor hjärnskadan är och var i hjärnan den sitter. - Ämnesomsättningsrubbningar
Små barn med för litet sköldkörtelhormon eller för lågt blodsocker kan få en intellektuell funktionsnedsättning. Tidig behandling kan i vissa fall förebygga skador. Bland annat testar man, genom blodprov, nyfödda barn för PKU som är en ämnesomsättningssjukdom. - Hjärnmissbildningar, hjärnsjukdomar och missbildad skalle
intellektuell funktionsnedsättning finns också hos barn som föds med liten skalle, microcefalus, och avsaknad av delar av hjärnan. Vissa ovanliga hjärnsjukdomar märks inte till en början men växer med tiden i omfattning och svårighet, så kallad progredierande sjukdomar. Tumörer i hjärnan, nerver och huden och tuberös skleros kan även orsaka intellektuell funktionsnedsättning. - Miljögifter
Foster som utsätts för stora mängder kemikalier som PCB, bly och kvicksilver kan få intellektuell funktionsnedsättning. - Droger
Barn till mödrar som missbrukar alkohol under graviditeten riskerar att få en specifik intellektuell funktionsnedsättning kallad fetalt alkoholsyndrom (FAS). Även mediciner och narkotika kan orsaka utvecklingsstörning hos fostret. - Fattigdom och svält
I U-länder och krigsdrabbade länder är undernäring och svält en vanlig orsak till hjärnskador bland barnen. Även brist på medicinsk omvårdnad påverkar, liksom understimulans och bristande omvårdnad i hemmet.
Andra vanliga svårigheter
Många personer med intellektuell funktionsnedsättning har också andra svårigheter eller funktionshinder. Det kan vara autism, epilepsi, adhd, tal- och språkavvikelser, cerebral pares, andra rörelsehinder eller motoriska problem, synnedsättning, hörselnedsättning och psykiska problem. Det är därför viktigt att ta hänsyn till hela diagnosen och att ge individen hjälp och stöd med hänsyn till de olika problem som finns.
Vikten av tidig diagnos
Eftersom intellektuell funktionsnedsättning finns i olika svårighetsgrad innebär det att problemen blir tydliga i olika skeden i utvecklingen. Ibland ser man redan under spädbarnstiden att barnet har svårigheter. Men ofta märker man successivt att barnet är försenat i utvecklingen. Om ett barn med intellektuell funktionsnedsättning inte får diagnos i tid, leder det ofta till att de som ungdomar och vuxna får svårt att klara studier och arbete. Att inte kunna leva upp till krav och förväntningar kan skapa onödig press och psykisk ohälsa.
För att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna få sina specifika behov tillgodosedda och bli bemötta på ett bra sätt är det viktigt att diagnos ställs i tid.
