Efter gymnasiesärskolan

Efter gymnasiesärskolan

Efter du gått ut gymnasiesärskolan finns det olika alternativ beroende på vilken typ av funktionsnedsättning du har, vad du tycker om att göra och hur arbetsmarknaden ser ut där du bor. Din skola kan också påverka var du hamnar. Vissa skolor erbjuder mycket stöd, förberedelser och ger kontakter som kan leda till arbete eller fortsatt praktik efter gymnasiesärskolan.

Gymnasiesärskolebevis

När du gått ut gymnasiesärskolan får du ett gymnasiesärskolebevis. Det får du oavsett om du gått nationellt eller individuellt program. Beviset beskriver de kunskaper och erfarenheter du har fått i skolan och kan hjälpa dig när du ska söka jobb efter gymnasiesärskolan.

Gymnasiesärskolebeviset ska innehålla:

  • programmet
  • ämnesområden eller kurser som eleven har läst
  • betygen
  • APL eller praktik
  • gymnasiesärskolearbetet

Alla nationella program i gymnasiesärskolan är yrkesinriktade. Det innebär att du kan börja arbeta direkt efter gymnasiesärskolan.

Vad du ska göra efter dina år i skolan beror på vad du vill och kan göra. Vill du fortsätta gå i skolan kan du välja att gå på vuxenutbildning, särvux, folkhögskola eller yrkeshögskola. Du får information om dessa alternativ under ditt sista skolår på gymnasiesärskolan. Gymnasiesärskolan samarbetar med Arbetsförmedlingen och LSS-handläggare för att planera vad du ska göra när du gått klart skolan.

Du kan antingen vända dig till Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller din kommun. 

Försäkringskassan och arbetsförmedlingen samarbetar

Exempel på hur det kan gå till när du får hjälp att hitta sysselsättning efter gymnasiesärskolanNär du gått klart gymnasiesärskolan kan du kontakta din handläggare på försäkringskassan. Handläggaren tar sedan kontakt med arbetsförmedlingen.

Exempel på situationer när du kan vända dig till Försäkringskassan:

  • Du får aktivitetsersättning på heltid av Försäkringskassan men vill gärna börja jobba
  • Du har sjukersättning men vill arbeta

Försäkringskassan hjälper dig att få kontakt med en handläggare på Arbetsförmedlingen. Genom Arbetsförmedlingen kan du få hjälp att hitta en utbildning och praktikplats som sedan kan leda till jobb. Du kan också få träffa en arbetspsykolog som hjälper dig prova ut olika hjälpmedel. Med stöd av olika typer av hjälpmedel kan du sedan få ett jobb som du klarar av.

Få hjälp av arbetsförmedlingen

Du kan också vända dig direkt till Arbetsförmedlingen. Du kan då behöva ett intyg från läkare eftersom Arbetsförmedlingen inte kan bedöma om du har en funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingen gör en bedömning av din förmåga att jobba för att kunna bestämma vilket stöd du ska få. Man tittar då på vad du kan, vad du har för erfarenheter, dina styrkor och dina begränsningar.

På Arbetsförmedlingen jobbar flera specialister. Det kan vara arbetsterapeuter, sjukgymnaster och psykologer. När Arbetsförmedlingens bedömning är färdig kan du få träffa specialister och prova ut hjälpmedel. Hittar man en arbetsplats kan du sedan få komma dit och prova att jobba.

Exempel på situationer när du kan vända dig till Arbetsförmedlingen:

  • Du har sökt många jobb men lyckas inte få komma på intervju.
  • Du vill starta eget företag men behöver hjälp och vill ha bidrag för att kunna anställa ett personligt biträde.
  • Du vet inte hur du ska hitta jobb.
  • Du har hittat ett jobb men chefen säger att du kommer att behöva stöd och att det kostar för mycket pengar

Få hjälp av kommunen

Kommunen har ingen skyldighet att se till att du får ett jobb. Men nästan alla kommuner har en arbetsmarknadsenhet. Ibland finns ett kontor dit man kan gå och få stöd i att komma ut och arbeta. Du kan till exempel få praktik eller arbetsträning. Det kan också finnas olika projekt du kan få vara med i.

I Sverige har alla människor rätt till något meningsfullt att göra. Du som har en funktionsnedsättning och inget arbete med lön kan få hjälp av din kommun. Det är kommunens ansvar att ordna så att du får något meningsfullt att göra. Om du inte kan få ett jobb kan du till exempel söka daglig verksamhet enligt LSS. Om du inte har rätt till daglig verksamhet, kan du prova att söka sysselsättning enligt socialtjänstlagen.

Kontakta din kommun för att se vad de erbjuder för stöd och hjälp. Du kan till exempel fråga dem om personlig assistans, ledsagarservice, mobilitetsstöd, försörjningsstöd, hemtjänst, boendestöd, kontaktfamilj eller avlösarservice.

Exempel på situationer när du kan vända dig till kommunen:

  • Du har ingen lust att jobba och behöver stöd och motivation.
  • Du har gått ut gymnasiesärskolan och vet inte vad du ska göra.

Var hittar jag olika jobb?

När det finns ett ledigt jobb brukar företagen anmäla det till Arbetsförmedlingen. Du kan söka efter jobb i Arbetsförmedlingens platsbank på hemsidan: www.arbetsförmedlingen.se.

Men det finns även andra sätt att hitta jobb. Här är några exempel på hur du kan göra:

  • Fråga personer du känner ifall de känner till några lediga jobb.
  • Håll koll i sociala medier, till exempel LinkedIn eller Facebook.
  • Ringa, mejla eller besöka företag som du tror skulle kunna ge dig ett jobb.

Om du kan tänka dig att prova olika typer av jobb har du större möjligheter att hitta ett jobb. Det är också bra att visa att man verkligen vill ha ett jobb.

Lönebidrag - vad är det?

Lönebidrag är en ersättning som arbetsgivare kan söka om de anställer en person med funktionsnedsättning. Arbetsgivaren ansöker om stödet hos Arbetsförmedlingen. Innan Arbetsförmedlingen fattar beslut undersöker man om arbetsplatsen och arbetsuppgifterna är anpassade efter dina behov. Arbetsgivaren brukar kunna få lönebidrag i 4 år.

Kan jag arbeta om jag får ersättning från Försäkringskassan?

Du kan jobba om du har aktivitetsersättning eller sjukersättning från Försäkringskassan. Du kan ha vilande ersättning. Då får du ha en del av ersättningen kvar när du provar att jobba. Det finns olika ersättningar man kan få när man har en funktionsnedsättning. Försäkringskassan har också ett särskilt ansvar för att du ska få det stöd du behöver för att kunna komma tillbaka till arbetet.

LSS

Ett vanligt sätt att gå vidare efter gymnasiesärskolan är att ta kontakt med kommunens LSS-handläggare. LSS-handläggaren kan hjälpa till med att ansöka om daglig verksamhet som sedan kan leda till jobb så småningom. LSS är en förkortning av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionsnedsättning. Dessa personer kan få stöd via LSS:

  1. Personer med utvecklingsstörning och personer med autism.
  2. Personer som i vuxen ålder har fått en hjärnskada efter en olycka eller en sjukdom.
  3. Personer som har andra stora funktionsnedsättningar som ger stora svårigheter i livet.

Lagen innehåller bland annat rätt till daglig verksamhet.

Samhall

Samhall är ett företag som erbjuder jobb för dig som har en funktionsnedsättning. Meningen med jobben på Samhall är att du ska utvecklas och få bättre förmåga att arbeta så att du kan få ett annat arbete. Samhall finns på 250 orter över hela landet. Kontakta Arbetsförmedlingen om du är intresserad av att jobba hos Samhall. Om Arbetsförmedlingen säger ja gör du och din handläggare ett studiebesök på Samhall. Ni skriver ett avtal. I avtalet ska det stå

  • målet med anställningen
  • dina arbetsuppgifter
  • hur du ska utvecklas på arbetsplatsen
  • vilket stöd du ska få.

Som anställd på Samhall får du jobb enligt kollektivavtal.

Källor och tips på hemsidor:

Försäkringskassan
Skolverket
Handikappförbunden
Samhall

Det finns olika typer av bidrag man kan söka om man har en utvecklingsstörning. För mer information, se Försäkringskassans guide för personer med funktionsnedsättning

Är du intresserad av att veta mer om vad olika företag tycker om att anställa personer med utvecklingsstörning? Läs rapporten Hur störd får man vara i ert varumärke? genomförd av FUB. 


Sök gymnasiesärskolor