Dålig levnadsstandard för asylsökande med funktionsnedsättning
Dålig levnadsstandard för asylsökande med funktionsnedsättningDet kommer många personer till Sverige som flyr från krig.
Det finns inte så många platser där flyktingarna kan bo.
Och för flyktingar med funktionsnedsättningar är det svårt både att få boende och att få de hjälpmedel de behöver, som till exempel rullstol, synteknisk utrustning eller extra stöd i skolan.
DHR är en organisation som vill hjälpa flyktingar med funktionsnedsättningar att få mer hjälp när de kommer till Sverige.
DHR, utläses som Delaktighet – Handlingskraft – Rörelsefrihet, talar i ett pressmeddelande den 18 oktober om den utsatthet som nyanlända asylsökande och flyktingar dagligen får utstå på migrationsverkets boende. DHR som tidigare hette De Handikappades Riksförbund är en politisk och religiöst obunden organisation som ska verka för personer med nedsatt rörelseförmåga.
Ett anpassat flyktingmottagande
Att tillbringa sin tid på flyktingboende i väntan på uppehållstillstånd är en påfrestande situation, med en funktionsnedsättning blir levnadsstandarden väldigt låg. Utan hjälp och rätt verktyg kan det bli nästintill omöjligt för en rörelsehindrad person eller en person med utvecklingsstörning att klara av vardagen.
DHR menar att hjälpen måste komma ifrån regeringen som behöver anpassa flyktingmottagandet av människor med en funktionsnedsättning. En person med nedsatt rörelseförmåga ska ha en jämlik levnadsstandard med en person utan en funktionsnedsättning oavsett om personen har asyl i Sverige eller inte.
Mänskliga rättigheter
Som medlem i FN har vi inte bara ett ansvar gentemot våra medmänniskor utan en skyldighet enligt lag att se till att erbjuda skydd och säkerhet för alla människor som befinner sig i ett humanitärt nödläge. DHR ger exempel på hur nyanlända asylsökande med en funktionsnedsättning blivit nekad den hjälp de behöver för att de saknar en kommunal adress.
Brist på resurser
Många kommuner saknar resurser att anpassa boenden efter en person med en funktionsnedsättning. Detta resulterar i att en person oftast prioriteras bort och andra flyktingar får förtur till boenden.
Hjälpmedel som rullstol, hörapparat och synteknisk utrustning erbjuds bara till personer som redan har fått uppehållstillstånd. Dessutom har en asylsökande person enbart rätt till akutvård i Sverige vilket innebär att en person med funktionsnedsättning inte har rätt till vårdande och behandlande insatser om inte tillståndet är akut.
Riskerar en splittrad familj
Det finns en medvetenhet hos asylsökande om hur flyktingmottagandet ser ut av personer med funktionsnedsättning, begränsade resurser och obefintliga hjälpinsatser. Detta resulterar i att många asylsökande och flyktingar väljer att lämna kvar en familjemedlem med funktionsnedsättning i sitt krigsskadade hemland. De vill inte riskera att bli nekade uppehåll på grund av att samhället ser funktionsnedsättningen som en ”börda”.
Det bör finnas resurser och en gemensam inställning att ta emot alla människor oavsett vilka behov personen har. Det finns flera organisationer som jobbar med just rättigheter för personer med en funktionsnedsättning. DHR och människorättsorganisationen Handikappförbunden är speciellt engagerade i hur man kan skapa bättre förutsättningar för nyanlända med en funktionsnedsättning.
Källa: Mynewsdesk, unt.se
[Facebook:like]
